… när man har roligt.
Jag tyckte nyss jag var på ultraljudet och fick se bebis för första gången. Sen insåg jag att det var ju i mars! Och nu är det redan juni. Herregud. Snart är det ju dags!
Skrämmande och spännande.
Smärtan och själva grejen att jag ska klämma ur mig en liten(förhoppningsvis!) bebis känns skrämmande. Spännande är ju såklart att få träffa krabaten som sparkar och rör sig så ivrigt dygnet runt.
Hittills har alla kontroller och prover hos barnmorskan sett bra ut och det är jag glad för. Jag är också glad att jag har en så förstående barnmorska som står ut med alla mina frågor och funderingar. Och som inte gnäller när jag läser alldeles för mycket på nätet om vad som kan gå fel under en graviditet, utan tar extra prover bara för att jag ska bli lugn. Jag har dock skärpt mig. Lite. Nu kanske alla barnmorskor är så (vilket jag betvivlar) men det är också en sak jag inte har någon koll på. För allt det här är nytt för mig. Jag vet inte hur en barnmorska ska bete sig, men jag blir positivt överraskad hela tiden. Så går det när man är fast i negativt tänkande och van att ta ut allt i förskott.
Och nu tycker jag att min systers inneboende ska komma ut. Du är en vecka försenad!
Edit: Precis när jag publicerat inlägget så fick jag ett sms av min systers kille. 20.09 kom deras son till världen! Stort grattis! 
Inlagd av missaw juni 12, 2009 kl. 3:44 e m
Ja äntligen kom han ut=) Höll på att bli galen…haha
Det kommer att gå bra för dig med, ska bli så kul att se er lillkrabat oxå=)
Inlagd av cissi januari 22, 2010 kl. 4:43 f m
Jag fick ngt ryck där efter nyår
Får väl se hur länge det håller i sig.
Men det blir kul! Särskilt bröllopet, iii
Nja, det är väl lite sioch så med planeringen. Jag hade ju egentligen helst haft ngn som gjorde det åt mig